Har skrivit ett par romaner men rätt många noveller också. Det som är bra med novellen är att man kan koncentrera sig på någon enstaka handling och enstaka person. Det går ju snabbt undan och formatet är litet men samtidigt enklare än romanens där bihandlingar, bipersoner och annat kan drälla omkring i ett myller som kräver mycket tid att strukturera och utforma så att det fungerar t ex efter en tidslinje och efter logikens lagar. Min idé om en novell (den är föga originell) är att man omedelbart ska kastas in i handlingen. Läsaren ska genast ställas inför frågor vars svar man omedelbart tvingas söka genom fortsatt läsning. Ett bra sätt att börja kan vara med ”in medias res” dvs, kasta in läsaren direkt i en situation som kräver en utgång och som får läsaren att undra: Vad i hela friden är detta?” Sedan ska problem – ett eller flera presenteras och fortsättningen handlar då om hur en person eller ett par försöker lösa problemet/problemen. Det leder fram till en höjdpunkt/peripeti (katastrof eller succé) som är helt avgörande. Och slutet ska gärna innehålla en oväntad knorr eller oväntat skede. Jag har en del noveller publicerade i nån tidskrift och i internationella antologier. Den mest kända kanske är ”När Madonnan återvände till San Veronica”. Den följer i princip den klassiska mallen ovan. Du kan få den som en PDF-fil ifall du tror du kan ha någon glädje eller nytta av det. Du kan i så fall maila: ihg@telia.com

;-)