Jag har just avslutat en första redigeringsomgång av manus fyra.

Nu sitter jag med penna (pennor, egentligen: en överstrykningspenna och så Parker-pennan för anteckningar i marginalen) och läser igenom hela manuset från början.

När man är i det stadiet kan det ibland vara svårt att lägga bort redigeringsglasögonen när manusarbetet är slut för dagen.

Häromkvällen slog jag upp en ny bok, och innan jag hunnit läsa ut första kapitlet hade jag hunnit tänka: Men, hen borde verkligen ha städat bort en del ”hade” från de här återblickarna. Och: nä, hur kan hen använda uttrycket ”ingen lust alls” igen efter mindre än tio rader. Upprepning! Och: alltså, jag skulle nog inte ha använt bindel och bunden i samma korta mening, de orden snubblar över varandra.

Ja, ni förstår.

Det är verkligen ingen dålig bok. Alls. Det är bara mina redigeringsglasögon som har fastnat för tillfället.

Du kan läsa nya inlägg i denna blogg via RSS feed