Tilltryck, recensioner och att skriva om mörker

Det händer så väldigt mycket roligt som jag gläder mig åt nu! Jag får positiva besked från förlaget om beställningar från både bibliotekshåll och privatpersoner, så till den grad faktiskt att vi redan nu, en månad efter att boken släpptes, behöver trycka fler. Vilket angenämt besvär!

Samtidigt så får jag också direktbeställningar av signerade ex som jag skickar ut och meddelanden från de som hunnit läsa. Och det är fina meddelanden! Riktigt fina. De stärker mig verkligen i tanken på att vi måste kunna belysa och fundera och diskutera även det mörka.

Idag hade jag förmånen att i arbetet lyssna på ett författarbesök av Ingrid Olsson, som skrivit bland annat Den här veckan är min. Det är en ungdomsbok om en tjej som med list lyckas få en hel föräldrafri vecka. Men Ingrid Olssons debutbok från 2003, Medan mamma sover, handlar om något betydligt mörkare än så, nämligen att leva med hemligheten att ha en förälder som inte riktigt fungerar som förälder. Jag blev så glad när Ingrid berättade att hon tycker att det är viktigt att skriva om det som är svårt och att hennes böcker ofta är ganska mörka. Det är precis så jag också känner och fungerar. Det som skaver är det jag vill gräva mer i, lyfta fram och undersöka.

De senaste dagarna har jag också på olika sätt fått omdömen som jag har blivit väldigt, väldigt glad för. Ett var ett inlägg som Aino Trosell skrev på sin hemsida:

    Från Aino Trosells FB-sida.

 Hur glad kan man bli?! Jag blev i alla fall enormt glad och tacksam över att hon tog sig tid, att hon lämnade betydligt mer tankar och synpunkter än vad jag kunnat hoppas på och det i sin tur hjälpte mig att höja manuset några snäpp till innan färdig bok. Vilken dröm för en okänd debutant att få det stödet!

Häromdagen fick jag också en länk från förlaget till den fina bokbloggen Läsa skriva leva, som bland annat hade skrivit såhär fint om Den som står dig närmast:

Den som står dig närmast är en stark historia om flera kvinnors livsöden. Alma, den unga kvinnan som ville se hela världen, lämnar inte sin lägenhet och systern är tvungen att handla åt henne. En kärlekshistoria och berättelsen om ett barn nystas upp. Något gick väldigt fel och frågan om skuld och oskuld är central. Nina Källmodins debut är gripande. Jag fångas av mejlen och anteckningarna, det finns en dynamik i dem som drar in mig i det som sker och skett.

Jag är så tacksam att jag får vara med om det här: att min bok når ut, att den väcker tankar och känslor, att den finns för andra att läsa.